pz2

I bland funkar tidsplanen. Visst är det konstigt? Oftast är jag en obotlig tidsoptimist men ibland lyckas jag få till det. Jag har sjungit i dag igen...vi har buskul men ingen av oss kommer att bli en stjärna om jag säger så. Att jobba var också kul i dag. Sista lektionen var vi till skogen med alla fyror och femmor och tittade på nedbrytare. Jag satt skönt på ett sittunderlag och drack te och käkade pizzabullar medans ungarna kom med olika kryp. Finast i dag var alla tordhyvlar som fryser lite just nu. Man tar dem i handen så att de blir varma så flyger de i väg.

Ungarna har också varit vänliga och harmoniska i dag. Viss skillnad från i går då min buse var så trött så han kunde jämföras med ett stridsvapen eller något annat livsfarligt som utan förvarning exploderar när man minst anar.

Barnen ska snart läggas och livet känns härligt på nåt sätt i dag.